Hörselnedsättning och barn

Hörselteknik hjälper relationer att utvecklas

Barn och hörselnedsättning

Hörselnedsättning påverkar 1-4 barn per 1000 födslar.1 Detta antal blir mycket större om barn med flukturerande hörselnedsättning (pga öroninfektioner) och ensidiga hörselnedsättningar räknas in.

Som förälder är att informera sig om hörselnedsättning det första steget mot att göra de bästa valen för barnets framtid. Att agera tidigt är det viktigaste i ditt barns liv.

Öronen är porten till hjärnan

Vi är vana vid att tänka att vi hör med öronen, men faktum är att vi hör med hjärnan.2 Öronen är strukturen som fångar upp ljud från omgivningen och sänder det till hjärnan, där auditiv information behandlas och får mening. På det sättet kan vi tänka på öronen som "porten" till hjärnan, där vi verkligen hör.

Barn med hörselnedsättning har problem med "porten". Alla nedsättningar, oavsett om de är lätta eller grava, ensidiga eller bilaterala, innebär att ljudet inte kan ta sig genom öronporten och nå hjärnan som det ska.

Hur ljudet når hjärnan - öronen

Ditt barns öron är unika. Höger och vänster öra är olika i storlek och form. Örat har tre delar - ytteröra, mellanöra och inneröra.

Ljud fångas upp av ytterörat och färdas genom hörselgången till trumhinnan och får den att vibrera. Vibrationen överförs via de små hörselbenen i i mellanörat, vilket ökar styrkan på ljudet innan det når innerörat.

I innerörat rör sig små hårceller och släpper ifrån sig en substans som talar om för hörselnerven att den ska skicka en elektrisk signal till hjärnan. När den elektriska signalen når hjärnan, blir den översatt till meningsfullt ljud.3

Där ljud blir mening - hjärnan

Under de första åren är hjärnans utveckling snabb och komplex och varje ny upplevelse som tas in av barnets sinnen, skapar anslutningar och nervbanor. Repetition är väsentligt för att stärka dessa nervbanor. När det gäller hörsel så hjälper repetition av ord och ljud till att utveckla barnets hjärna.

Hörselnedsättning hos barn - varför det är viktigt att agera tidigt

Hos barn med hörselnedsättning når inte ljud hjärnan som de ska. Barn med hörselnedsättning har inte bara problem med att höra ljud, de utvecklar inte heller de nervbanor som är av fundamental vikt för deras utveckling.

Hörselnedsättning hos spädbarn är än mer allvarlig, då vi börjar höra flera veckor innan vi föds.4 Därmed har ett nyfött barn med hörselnedsättning redan förlorat veckor av utveckling av nervbanor vid födseln och det blir ännu viktigare att agera snabbt.

Hörapparater för barn

Syftet med tekniken bakom hörapparater och trådlösa mikrofoner är att överföra auditiv information till hjärnan genom att kompensera för blockerade portar. Därför tänker vi på hörselteknik som portöppnande enheter.

Lär dig mer om hörapparater för barn

Samtal bygger relationer

Genom att ge barn tillgång till en värld full av samtal, kan vi hjälpa dem att utveckla de relationer och färdigheter de behöver för att leva livet till fullo. Att leka, interagera, lära, kommunicera och i slutändan - lyckas.

Starka relationer hjälper barn att förstå världen, stärker hjärnans arkitektur och stöder utvecklingen av kommunikationsförmåga och sociala färdigheter.5

Kraften i samtalsinteraktioner

Samtalsinteraktioner och konversationer utgör grunden för dessa viktiga relationer och benämns ofta som ”servar och returer”. De är fyllda med utvecklingsmässiga fördelar och stimulerar neurala synapser, formar hjärnarkitekturen och stöder utvecklingen av kommunikationsförmåga och sociala färdigheter.1 Dessa interaktioner uppmuntrar barns nyfikenhet och hjälper dem att förstå sin värld.

Både kvantitet och kvalitet spelar roll

Antalet ord och samtal som ett barn exponeras för påverkar hjärnans utveckling och hjälper till att utveckla ordförrådet och akademiska resultat.2,3 Unga lyssnare behöver tillgång till miljontals ord och tusentals timmar av lyssnande för att utveckla talat språk samt läs- och skrivkunnighet.2,4

Det är inte bara antalet samtal som är viktigt, utan också mångfalden och komplexiteten i språket du använder och hur tydligt ditt barn kan höra det.5

Varje samtal räknas

 

1. Leta efter ditt barns försök att kommunicera och ge ett lämpligt svar.

Phonak Tennis Illustration
 

"Serven" inkluderar alla kommunikationsförsök, t.ex. ett spädbarns jollrande, ett småbarns pekande eller ett äldre barn som frågar "varför?". "Returen" är alla lämpliga svar på detta, oavsett om det är ett leende, ett ansiktsuttryck eller ord. När du returnerar en serve vet ditt barn att dess tankar och känslor har blivit hörda och förstådda.

 

2. Ställ frågor till ditt barn och lägg tid på att lyssna aktivt.

Frågor uppmuntrar barn att vara aktiva turtagare. Och när du anstränger dig för att lyssna aktivt, bekräftar du ditt barn och stärker bandet mellan er. Du kan göra det mesta möjliga av dessa interaktioner genom att använda ett rikt och varierat ordförråd och stimulera ditt barns fantasi med frågor.

 
Boy with toy and dad
 

3. Bygg in samtalsinteraktioner i vardagen.

OCHL_Study_Outcomes_Illustration
 

Vardagsrutiner är perfekta tillfällen att öka antalet samtalsinteraktioner. Till exempel när du byter blöjor eller under morgonpromenader till skolan. Genom att göra så blir samtal ett naturligt sätt att kommunicera och ditt barn får meningsfulla interaktioner under hela dagen.

 

4. Se till att ni inte går miste om samtal.

Genom att ge ditt barn tillgång till klart och tydligt ljud i alla situationer säkerställer du att han eller hon inte går miste om samtal och möjligheter att forma starka band. Ditt barn behöver:

  • Hörapparater som används varje vaken timme
  • Roger-mikrofonteknik som används i starkt buller eller på avstånd6

Borttagning av störande buller (t.ex. stäng av radion, stäng fönstren)

 
Illustation_roger_bar_cmyk
 

Örat är porten till hjärnan

Det kan vara till hjälp att tänka på öron som portar till hjärnan och hörselnedsättning som ett problem med porten. Om inte ljud når hjärnan som det ska går viktig auditiv information förlorad. När ljud inte hörs, går barn miste om alla de utvecklingsmässiga fördelarna med samtalsinteraktioner.

Lär dig hur vi hör

Hörselnedsättning hos barn

Om ditt barn inte konsekvent "returnerar" (eller svarar lämpligt på omgivningsljud eller dina ord), kan det bero på att han eller hon inte är uppmärksam. Däremot kan inkonsekventa ”returer” vara ett tecken på oförmåga att höra ordentligt. Observera alla förändringar i barnets agerande och leta efter ledtrådar som kan indikera på hörselproblem.

Tecken på, typer och orsaker till hörselnedsättning

Hörseltester för barn

Det går att testa ditt barns hörsel på flera olika sätt. Huvudsyftet med ett hörseltest är att fastställa graden och typen av hörselnedsättning.

Hörseltester tillgängliga för barn

Vad du kan göra för att hjälpa ditt barn

Tack vare modern hörselteknik är framtiden ljusare än någonsin tidigare för barn med hörselnedsättning. Vårt sortiment av dedikerade Sky M-hörapparater har konstruerats särskilt för att möta hörselbehov hos barn i alla åldrar. I utmanande lyssningssituationer, till exempel i buller eller på avstånd, kan trådlös Roger-mikrofonteknik förbättra taluppfattningen ytterligare.

Hur du hjälper ditt barn

Med Roger-teknik exponeras barn för upp till 5 300 fler ord under en 8-timmarsdag.7 De har också tillgång till 12 % mer barnriktat tal jämfört med barn som endast använder hörapparater.8

Tillsammans kan vi förändra livet för ditt barn

På Phonak förstår vi barns behov av att lyssna och vikten av att ge dem bästa möjliga tillgång till alla ljud i deras miljö. Phonak har mer än 45-års expertis inom barnaudiologi och vi arbetar nära ledande pediatriska specialister, hörselvårdspersonal och lärare för att skapa innovativa, holistiska lösningar för våra framtida generationer.

Referenser

1 American Speech-Language-Hearing Association. Causes of Hearing Loss in Children. Retrieved from https://www.asha.org/public/hearing/Causes-of-Hearing-Loss-in-Children/.
2 Flexer, Carol (2018). The ears are doorways to the brain. Phonak Insight, retrieved from www.phonakpro.com/evidence, accessed February 19th, 2018.
3 National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD). How Do We Hear? Retrieved from https://www.nidcd.nih.gov/health/how-do-we-hear
4 Mayoclinic. Pregnancy week by week. Retrieved from https://www.mayoclinic.org/healthy-lifestyle/pregnancy-week-by-week/in-depth/fetal-development/art-20046151

5 National Scientific Council on the Developing Child. (2004). Brain architecture. Retrieved from https://developingchild.harvard.edu/science/key-concepts/brain-architecture/, accessed August 19th, 2019.
6 Hart, B., & Risley T. R. (1995). Meaningful differences in the everyday experience of young American children. Paul H Brookes Publishing.
7 Romeo, R. R., Leonard, J. A., Robinson, S. T., West, M. R., Mackey, A. P., Rowe, M. L., & Gabrieli, J. D. E. (2018). Beyond the 30-million-word gap: Children’s conversational exposure is associated with language-related brain function. Psychological Science, 29(5), 700-710.
8 Dehaene, S. (2009). Reading in the Brain: The Science and Evolution of a Human Invention. Viking.
9 Hurtado, N., Marchmann, V. A., & Fernald, A. (2008). Does input influence uptake? Links between maternal talk, processing speed and vocabulary size in Spanish-learning children. Developmental Science, 11(6), 31-39.
10 Thibodeau, L. (2014). Comparison of speech recognition with adaptive digital and FM wireless technology by listeners who use hearing aids. American Journal of Audiology 23(2), 201-210.
11 Benitez-Barrera, C.R., Angley G., & Tharpe, A.M. (2018). Remote microphone system use at home: Impact on caregiver talk. Journal of Speech, Language and Hearing Research, Vol. 61, 399-409.
12 Benítez-Barrera, C., Thompson, E., Angley, G., Woynaroski, T., & Tharpe, A.M. (2019). Remote Microphone System Use at Home: Impact on Child-Directed Speech. Journal of Speech Hearing Language Research, 62(6): 1-7.

1 Hart, B. & Risley, T. (1995). Meaningful differences in the everyday experience of young American children. Baltimore, MD: Paul H. Brookes Publishing.

2 McCreery, R. W., Walker, E. A., Spratford, M., Bentler, R., Holte, L., Roush, P., & Moeller, M. P. (2015). Longitudinal predictors of aided speech audibility in infants and children. Ear and Hearing, 36 Suppl 1, 24–37.

3 Benitez-Barrera, C., Angley, G. & Tharpe, A.M. (2017). Remote microphone system use at home: Påverkan av vårdgivarens tal. Manuskriptet inlämnat för publicering.