Under dagarna och månaderna som följer kommer din familj att fatta beslut om hur ni ska hjälpa ditt barn uttrycka sina behov och interagera med världen. Det är därför viktigt att lära sig om olika sätt att kommunicera med ditt barn. Yrkesverksamma inom tidiga insatser eller tal- och språkterapeuter kan hjälpa dig i denna process. De kan hjälpa dig med hur du lär ut kommunikationsfärdigheter till ditt barn på det sätt som fungerar bäst för din familj.
Kommunikationsval
Barn lär sig språk tidigt genom att uppleva världen omkring sig med alla sina sinnen. De använder både sina ögon och öron för att förstå vad någon försöker kommunicera. Vissa barn lär sig att förlita sig mer på ett sinne. Vissa kommer att förlita sig mest på sin hörsel med hörapparater eller med ett cochleaimplantat. Andra kommer att förlita sig mer på sina ögon. Den metod som används för att lära ditt barn att kommunicera påverkar det sätt på vilket ditt barn lär sig att använda sina sinnen.
Det finns flera metoder för att lära ditt barn att kommunicera. Varje metod har utformats för att maximera barnets självkänsla. Dessa metoder maximerar också barnets förmåga att socialisera med vänner, familj och omvärlden. Familjen är den viktigaste faktorn för att en metod ska vara framgångsrik. Familjen är barnets första och viktigaste lärare. Metoder som endast lärs ut till barnet kommer att isolera barnet från familjen. Genom att inkludera familjen ökar språkinlärningstiden till 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Du och ditt barns tidigt ingripande-team beslutar om du vill lära ditt barn att prata, teckna eller både och. Hörselteamet kan vägleda dig i beslut rörande ditt barns inlärningsupplevelser. Dessa metoder påverkas av kulturen i ditt samhälle. De påverkas också av de tjänsteleverantörer och resurser som finns i ditt samhälle.
Auditivt/oralt
Det auditiva/orala tillvägagångssättet betonar vikten av att lära ut talat språk. Barnen får lära sig att använda sin hörsel, läppavläsning och kontextuella ledtrådar för att förstå och använda talat språk. Målet är att ge ditt barn de nödvändiga talspråksfärdigheter som behövs för att kunna gå i skolan och fungera oberoende.
Denna metod betonar vikten av kontinuerlig användning av hörapparater och cochleaimplantat. Den betonar också vikten av talat språk och naturligt förekommande samtalssignaler som talavläsning. Talavläsning använder visuell information från ansikte, kropp och miljö för att förstå talade ord.
Filosofin är att det orala språket bidrar till utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter. Goda läs- och skrivfärdigheter är avgörande för alla akademiska områden.
Auditiv/verbal
Den auditiva/verbala (AV) filosofin bygger på antagandet att barn med alla grader av hörselnedsättning kan utveckla förmågan att lyssna och att använda talad kommunikation.
Denna metod är baserad på den normala neurologiska utvecklingsmodellen. Den bygger på tanken att kroppen och hjärnan har utformats för att använda alla de fem sinnena lika mycket för inlärning. Tekniken används för att förbättra och utveckla hörselsinnet för att få information och för att lära sig, inom "möjligheternas fönster". Den auditiva/verbala metoden följer en hierarki av hörselutveckling för att lära ut färdigheter i ljudmedvetenhet, ljuddetektion, ljudidentifiering och ljuddiskriminering. AV-terapeuter kan arbeta med tidiga ingripanden eller vara lärare för döva, audionomer och logopeder och måste ha särskild utbildning. Familjemedlemmar är aktiva deltagare i terapisessionerna.
Simultan kommunikation
Simultan kommunikation uppstår när en person använder teckenspråk och talat språk samtidigt. Orden tecknas samtidigt som de talas. Denna metod har använts för att lära ut språk till barn med autism eller Downs syndrom samt för att underlätta språkutvecklingen hos normalhörande barn. Om denna metod väljs är det viktigt att hela tiden teckna när du pratar med ditt barn. Teckenspråkskurser erbjuds på de flesta orter, lokala högskolor, vuxenutbildningar, osv.
Teckenspråk
Det finns över 117 olika teckenspråk runt om i världen. 1981 godkände svensk riksdag teckenspråk som dövas modersmål, och sen dess har teckenspråkiga samma rätt att använda sitt språk som personer som talar ett erkänt minoritetsspråk.
I och med det blev också det svenska teckenspråket godkänt som ett eget språk med egen grammatik. Svenskt teckenspråk ska alltså inte förväxlas med tecknad svenska, vilket är ett konstgjort teckenspråk som följer svenskans grammatik.
Likaså ska man inte tro att det finns ett internationellt teckenspråk.
Det svenska teckenspråket är ett självständigt språk, med egen grammatik, uppbyggnad och ordföljd. Det är ett språk som har skapats och utvecklats naturligt bland döva, precis som talade språk bland hörande.
Eftersom det svenska teckenspråket används och utvecklas i ett samhälle där majoriteten pratar svenska har detta naturligtvis påverkat teckenspråket, och till de flesta tecken hör en munrörelse som motsvarar ett svenskt ord.
Men det finns även tecken som inte har någon förankring i den talade svenskan och som inte har någon direkt motsvarighet i svenskan. Svenskt teckenspråk har även egna idiomatiska uttryck och språkliga särdrag
som skiljer sig från svenskan. Det finns också olika regionala dialekter med speciella tecken som har utvecklats inom ett begränsat område, till exempel på en skola för döva.T
Teckenspråk kan lika bra som vilket annat språk kan uttrycka abstrakta tankar, visa exakthet, detaljrikedom och variation.
Fråga ditt hörselteam för mer information om teckenspråk.
För mer information om hur du kommunicerar med ditt barn, klicka här.