Hörselnedsättning påverkar 1–4 spädbarn per 1 000 födslar.1 Antalet är mycket högre om man inkluderar barn med fluktuerande hörselnedsättning (resultatet av öroninfektioner) och ensidig hörselnedsättning.
Lära sig att höra och lyssna
För att bättre kunna förstå hörselnedsättning är det viktigt att förstå hur ett barn lär sig att höra och lyssna och milstolparna i kommunikation för deras ålder.
Efter födseln är ett nyfött barns hörsel snarlik en vuxens, men spädbarn måste lära sig att använda sin hörseln för att forma grunderna för kommunikation. De behöver höra ljuden av sitt språk flera gånger så att de kan associera ljuden med orden. De lär sig att lyssna och uppleva världen genom att associera ljud till saker oavsett om det är ljud från rinnande vatten vid badtid eller en lugnande vaggvisa när det är läggdags.
Lokalisering
En av de tidigaste och enklaste hörselfärdigheterna som du kan observera hos ditt barn är lokalisering – förmågan att höra varifrån ett ljud kommer. Eftersom vi har två öron kan vi lokalisera ljud med stor exakthet.
Att observera ditt barns lokaliseringsförmåga
I allmänhet flyttar nyfödda blicken, eller så vidgas ögonen, när de hör ett starkt ljud. Detta kallas för "väckningsreflexen" och många starka ljud bör framkalla denna reaktion. När ditt barn är omkring fem eller sex månader är det lättare att observera ett verkligt lokaliseringssvar genom att göra svaga ljud bakom eller bredvid honom eller henne när han eller hon tittar rakt fram. Ett svagt skallrande ljud eller en viskning bör få ditt barn att vända huvudet mot ljudet. Det är mycket viktigt att se hur väl ditt barn reagerar på svaga ljud (till exempel talets ”s”-ljud).
Milstolpar i tal- och språkutveckling
- 9 månader – förstår enkla ord som ”mamma”, ”pappa”, ”nej”, ”hej då”.
- 10 månader – jollrandet låter som ”tal”, där enkla stavelser sätts samman (”da-da-dada”). De första ord som går att känna igen brukar komma vid denna ålder.
- 1 år – kan säga ett eller flera ord.
- 18 månader – förstår enkla meningar, kan hämta välbekanta föremål vid uppmaning (utan gester) och peka på olika kroppsdelar. Har ett ordförråd på 20 till 50 ord och använder korta meningar (”inte mer”, ”gå ut”, ”mamma upp”).
- 24 månader – har ett ordförråd på minst 150 ord, tillsammans med enkla tvåordsmeningar. Det mesta av talet kan förstås för vuxna som inte dagligen umgås med barnet.
- 3 till 5 år – använder det talade språket hela tiden för att uttrycka önskemål och känslor, förmedla information och ställa frågor. Ett förskolebarn bör förstå nästan allt som sägs. Ordförrådet växer från 1 000 till 2 000 ord, som sätts samman till komplexa och meningsfulla meningar. Samtliga talljud bör vara tydliga och förståeliga i slutet av detta utvecklingsstadium.
Om du märker att ditt barn är cirka tre månader sen i att nå någon av dessa milstolpar rekommenderar vi att du låter en audionom testa ditt barns hörsel.
Tecken på hörselnedsättning
Var alltid uppmärksam på situationer där ditt barn inte reagerar på ljud på lämpligt sätt eftersom detta kan vara ett tecken på hörselnedsättning. Ibland är det svårt att upptäcka lätta former av hörselnedsättningar, inklusive hörselnedsättning på endast ett öra. Det är viktigt att komma ihåg att även lätta former av hörselnedsättningar kan ha en negativ påverkan på ett barns förmåga att lära sig genom att lyssna.
Det viktigaste tecknet på eventuell hörselnedsättning är en försenad utveckling av tal och språk. Följande är andra tecken på att ett barn eventuellt inte hör normalt:
- Uppmärksammar inte när någon som är utom synhåll pratar, särskilt när det är få distraktioner
- Förskräckt eller förvånad uppsyn när han eller hon förstår att någon ropat på dem, oavsett bullernivå
- Sitter nära TV:n när ljudvolymen är lagom för resten av familjen
- Höjer volymen på TV:n eller stereon till orimligt höga nivåer
- Hör inte röster i telefon och/eller byter öra hela tiden
- Reagerar inte på skarpa, starka ljud.
Om ditt barn är i skolåldern kan även en lätt hörselnedsättning ge dem uppmärksamhets-, beteendeproblem samt sociala problem i klassrummet.
Orsaker till hörselnedsättning hos barn2
Hörselnedsättning kan vara kongenital (medfödd) eller förvärvad (efter födseln). Ungefär 50% av alla medfödda hörselnedsättningar har ärftliga orsaker.1 Medfödda hörselnedsättning som inte är ärftliga:
- sjukdomar
- prenatala infektioner
- ototoxiska mediciner, droger eller alkohol
- prematur födsel
- andra förlossningskomplikationer
Hörselnedsättning kan också uppstå efter födseln, pga sjukdom, olika tillstånd eller skador. Om du undrar vad som orsakat ditt barns hörselnedsättnig, är det bästa att fråga barnets läkare.
Typer av hörselnedsättning hos barn
Den primära distinktionen av ett barns hörselnedsättning baseras på om den beror på innerörat, mellanörat eller ytterörat.
Olika typer av hörselnedsättning
Konduktiv hörselnedsättning
Hörselnedsättning, som orsakas av en defekt i ytter- eller mellanörat, kallas konduktiv hörselnedsättning/ledningshinder. Vid en konduktiv hörselnedsättning fungerar innerörat normalt, men det finns en skada eller blockering som påverkar ytter- eller mellanörat och förhindrar att ljudet når innerörat. Konduktiv hörselnedsättning är vanligtvis tillfällig och behandlingsbar hos barn. Ljud utifrån blir svagare, medan individens egen röst faktiskt låter starkare än normalt.
Vanliga orsaker till konduktiv hörselnedsättning
- Öroninfektioner (öroninflammationer)
– Infektioner i mellanörat är de vanligaste orsakerna till konduktiv hörselnedsättning hos barn. De flesta barn får minst en öroninfektion under barndomen.
- Öronvax (cerumen)
– Vax i hörselgången kan fungera som en öronpropp och blockera ljudvågorna så att de inte når trumhinnan. Överskott av vax kan mjukas upp med hjälp av vaxlösande droppar och spolas ut eller avlägsnas av en läkare eller annan utbildad personal. Bomullspinnar ska aldrig användas för att avlägsna vaxproppar eftersom de kan trycka vaxet längre in i hörselgången och kan punktera trumhinnan om de trycks in för långt.
- Extern otit – Ett annat vanligt tillstånd som påverkar den yttre hörselgången kallas för ”simmaröra”. Denna smärtsamma bakteriella infektion förekommer när hörselgången förblir våt efter bad eller simning. Det kan göra att hörselgången sväller igen, vilket orsakar tillfällig hörselnedsättning.
Sensorineural hörselnedsättning
Dysfuktion i innerörat kallas sensorineural hörselnedsättning. Den orsakas av att hörselsnäckan (cochlea) eller hörselvägarna till hjärnan inte fungerar som de ska och är ofta medfödd. Den kan också utvecklas som ett resultat av konstant exponering för stark musik, buller eller exponering för läkemedel som kan skada hörseln. Sensorineural hörselnedsättning är permanent och kan inte behandlas med mediciner eller kirurgi. I de flesta fall kan hörapparater eller cochleaimplantat vara till hjälp.
Bullerrelaterad hörselnedsättning är den enda typen av hörselnedsättning som kan förebyggas helt. Ljud kan vara skadliga när de är för starka, även under en kort tid, eller när de är både starka och långvariga. Det är viktigt att säkerställa att ditt barn inte exponeras för skadligt buller genom att minska bullret med hjälp att hörselskydd eller genom att avlägsna ditt barn från området.
Kombinerad hörselnedsättning
Ibland förekommer en kombination av faktorer som påverkar både ytter- eller mellanörat och innerörat (cochlea), vilket leder till en kombinerad hörselnedsättning.
Referens
1 American Speech-Language-Hearing Association. How Does Your Child Hear and Talk? Retrieved from https://www.asha.org/public/speech/development/chart/
2 American Speech-Language-Hearing Association. Causes of Hearing Loss in Children. Retrieved from https://www.asha.org/public/hearing/Causes-of-Hearing-Loss-in-Children/.
1 American Speech-Language-Hearing Association. Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Hämtad från https://www.asha.org/public/hearing/Causes-of-Hearing-Loss-in-Children/.